startFörsta året med Jobbtorg Stockholm

startFörsta året med Jobbtorg Stockholm

’Jag ska fortsätta
’
följa mina drömmar
bet
För Abdi Shukri är job
get.
ste
a
rst
fö
som turistvärd
Flygande
start
Första året med
Jobbtorg Stockholm
hitta rätt’
tt
a
ss
o
te
lp
jä
h
a
rn
a
’Jobbmatch
yteringsfirma.
bbtorget agera rekr
Åke Larsson på IKEA
lät jo
1
RinkebyKista
2
3
1
SpångaTensta
Hässelby-Vällingby
4
Bromma
Kungsholmen
Norrmalm
Östermalm
5 Södermalm
6
Hägersten-Liljeholmen
Skärholmen
6
Älvsjö
Enskede-Årsta-Vantör
Skarpnäck
Alla har nära
till ett jobbtorg
Farsta
7
De lokala jobbtorgen ligger jämnt utspridda över
hela Stockholms stad och är lätta att ta sig till med
kollektivtrafiken.
1 Kista Centrum
Borgarfjordsgatan 7
Tfn 508 35 950
3 Kista Centrum – filial Lunda
Finspångsgatan 44
Tfn 508 35 900
2 Kista Centrum – ungdomsfilial
Kista Galleria
Tfn 508 35 960
4 Vällingby Centrum
Vällingbyplan 7
Tfn 508 35 650
5 Rosenlundsgatan
Rosenlundsgatan 52
Tfn 508 35 800
2
6 Vårberg Centrum
Vårbergstorget 18
Tfn 508 35 850
Obs! Tillfälliga lokaler apr–okt 2009:
Dialoggatan 16
7 Farsta Centrum
Munkforsplan 37
Tfn 508 35 600
Full fart från början!
Det första året med Jobbtorg Stockholm for förbi i en rasande fart, och
nu är den naturliga frågan: ”Hur gick det?”. I den officiella årsrapporten
för 2008 har vi valt att vara återhållsamma i vår bedömning, eftersom
vi inte har något heltäckande material att
jämföra med. Stockholms stad har tidigare
inte haft något sammanhållet uppföljnings­
system för arbetsmarknadsinsatser.
Det är dock åtgärdat nu. Under året har
Jobbtorg Stockholm byggt ett rapportsystem
som gör det möjligt att jämföra utvecklingen år från år och se hur väl olika
aktörer har lyckats. På så sätt kan vi effektivare utveckla och förbättra
verksamheten, samtidigt som skattebetalarna får ett kvitto på att deras
pengar används på ett ändamålsenligt sätt.
Att ge ett subjektivt svar på frågan ”Hur gick det?” är däremot enklare.
Jag vågar hävda att jag talar för hela organisationen när jag svarar ”Över
all förväntan!” Härvidlag har siffran 42 blivit en sporre och en ledstjärna
för hela vår verksamhet. Vem vågade tro att så många som 42 procent
av samtliga unika inskrivna aspiranter skulle ha avslutats vid årets slut?
Det goda konjunkturläget under första delen av 2008 gjorde naturligtvis vårt arbete enklare. Redan i slutet av året fick vi känna på att vindarna
nu blåser betydligt kallare på arbetsmarknaden. Å andra sidan är organi­
sationen för Jobbtorg Stockholm redan specialiserad på ständig förändring
och anpassbarhet; det lärde vi oss under det första året då vi byggde upp
hela verksamheten parallellt med att vi engagerade oss i våra aspiranters
jobbsökande.
ett år på
jobbtorget
Helene Bengtson
Chef för Jobbtorg Stockholm
3
Från bidrag till arbete
Syfte, mål och
målgrupper
Jobbtorg Stockholm startade den 1 januari 2008. Syftet var att förstärka
stadens insatser för att fler arbetslösa ska komma ut i arbete och därmed
minska stadens kostnader för försörjningsstöd. Det över­gripande målet är
att fler ska gå från bidrag till arbete.
Med Jobbtorg Stockholm har Stockholms stad skapat en gemensam
ingång till stadens olika resurser för arbetsmarknadsinsatser. Verksam­
heten har ett tydligt jobbfokus och inga andra uppdrag än att hjälpa
enskilda att komma i arbete eller att påbörja studier. I uppdraget har
också ingått att upparbeta samverkan med upphandlade externa aktörer.
Under uppbyggnadsåret drevs Jobbtorg Stockholm som ett utvecklingsprojekt under kommunstyrelsen. Verksamheten utgår från fem lokala
jobbtorg som finns i Vårbergs Centrum (tillfälligt flyttat till Telefonplan),
Farsta Centrum, Rosenlundsgatan (på Södermalm), Vällingby Centrum
samt i Kista Centrum. Till Jobbtorg Kista hör dessutom två filialer: en
i Lunda och en ungdomsfilial som tar emot arbetslösa ungdomar från hela
Järvafältet. Under 2008 låg ungdomsfilialen i Rinkeby, men vid årsskiftet
flyttade den till Kista Galleria.
Målgrupper: försörjningsstödstagare, ungdomar m.fl.
Under 2008 utgjordes målgrupperna av
n alla försörjningsstödstagare som den 1 januari 2008 uppbar
försörjningsstöd på grund av arbetslöshetsskäl
n alla nybesök som från den 1 januari 2008 ansöker om försörjnings­
stöd av andra skäl, och där det finns anledning att utreda den
enskildes möjligheter att arbeta helt eller delvis
n SFI-studerande som uppbär försörjningsstöd eller introduktions-
ersättning
n vuxna flyktingar och anknytningsinvandrare där inte sjukdom
eller andra tydliga skäl utgör hinder att delta på Jobbtorget
n ungdomar i åldern 16–24 år
4
Stockholms Utrednings- och statistikkontor AB (USK) beräknade att
den potentiella målgruppen för Jobbtorg Stockholm i genomsnitt skulle
uppgå till ca 7 500 personer/månad. Under årets lopp minskade dock
behovet av försörjningsstöd, och i december beräknades gruppen omfatta
6 340 personer.
Gruppen nyanlända flyktingar som får introduktionsersättning minskade under året. I januari 2008 omfattade gruppen 1 594 personer i arbets­
för ålder. I december hade den sjunkit till nästan hälften och uppgick nu
till 854 personer.
1 oktober 2007
Kommunfullmäktige fattar
beslut om att inrätta jobbtorg.
7 november 2007
Kommunstyrelsen fattar
beslut om detaljorganisa­
tionen.
1 januari 2008
Under 2009 definieras målgrupperna som
n Försörjningsstödstagare
– som har eller ansöker om försörjningsstöd av arbetslöshetsskäl
– som har eller ansöker om försörjningsstöd av andra skäl och
där det finns anledning att pröva möjligheten att få ett arbete
n Nyanlända med introduktionsersättning, utan tydliga hinder
för att arbeta
n Arbetslösa ungdomar 16–24 år, aktuella för insatser från
stadsdelsförvaltningen
Dessutom tillkommer 400 aspiranter ur målgruppen – ”de som uppbär
eller ansöker om försörjningsstöd av andra orsaker och där skäl finns att
pröva möjligheten att arbeta helt eller delvis”.
Jobbtorg Stockholm inrättas
med jobbtorg på fem platser
i staden. Under det första
året är verksamheten placerad som ett utvecklingsprojekt under kommunstyrelsen.
1 januari 2009
Jobbtorg Stockholm blir
en permanent verksamhet
placerad under den nybildade
socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden.
5
Ett dynamiskt samarbete
Varje aspirant är unik när det gäller livssituation, yrkesambitioner, språkkunskaper etc. Därför är det svårt att beskriva Jobbtorg Stockholms verksamhet i form av ett processdiagram med raka pilar och rutor. Det rör sig
snarare om ett dynamiskt samarbete mellan aspiranten och en hel rad olika
yrkesgrupper. Inget ärende kan gå på gammal rutin, utan nya lösningar
måste ständigt skapas för att aspiranten ska nå målet: en egen försörjning.
Ibland är vägen dit kort och rak, ibland måste den gå via kompletterande
utbildning och praktik. Ett förenklat och typiskt fall kan se ut så här:
1
En socialsekreterare hänvisar en aspirant till det lokala jobbtorget.
2 Aspiranten får en personlig coach. Tillsammans gör de upp en jobbplan. Vad kan
jag? Vad har jag i bagaget? Hur kommer jag vidare? Jobbplanen beskriver den kedja
av aktiviteter vars syfte är att skapa förutsättningar för aspiranten att få ett jobb.
3 Matcharen har i uppdrag att hitta lämpliga arbets- eller praktikplatser. Ibland är
kontakterna med arbetsgivarna redan knutna, ibland måste matcharen ringa runt.
4 Aspirant, coach och matchare utgör nu ett slags team som jobbar mot ett
gemensamt mål. Under processen samverkar de med IT-pedagoger samt studieoch yrkesvägledare på jobbtorget. Dessutom erbjuds olika aktiviteter genom de
avtalade externa aktörerna, ibland i kombination med SFI-studier. Aspiranten är
samtidigt inskriven på arbetsförmedlingen som Jobbtorg Stockholm samarbetar med.
5 När teamet hittar möjliga anställningar eller praktikplatser startar en vanlig
rekryteringsprocess.
6
Studie- och
yrkesvägledare
IT-pedagog
jobbcoach
jobbmatchare
aspirant
sfi-lärare
Arbetsförmedlare
Externa aktörer
Arbetsgivare
7
’Jag ska fortsätta
följa mina drömmar’
För Abdi från Somalia var språket en nyckelfaktor
– Det jag tror är att om du försöker skaffa
ett jobb, så kan du få ett jobb, säger Abdi
Shukri från Somalia som drev en egen
livsmedelsaffär i Sydafrika innan han kom
till Sverige våren 2008.
n När Abdi och hans coach Anna Skoglund på Jobbtorg Vällingby lade upp en jobbplan var Abdis första
prioritet tydlig: han ville komma i arbete så fort som
möjligt för att etablera sig socialt i sitt nya hemland.
Eftersom han var ny i Sverige var språkinlärningen
en nyckelfaktor.
– Jag lade fram olika alternativ och aktiviteter
som skulle kunna hjälpa honom att lära sig bättre
8 svenska, säger Anna Skoglund. Vi kom fram till att
praktik är ett bra sätt att komma ut i det svenska
arbetslivet och prata, prata, prata.
Matcharen Johanna Krigström ordnade en praktikplats på Loviselundsskolans fritids – en arbetsplats som har haft ett mycket bra samarbete med
Jobbtorg Vällingby.
Här fick Abdi möjlighet att öva sin svenska på
eftermiddagarna, samtidigt som han fortsatte sin
SFI-undervisning på förmiddagarna.
– Det är viktigt att jobba intensivt med personer
som är nya i Sverige, säger Johanna Krigström. Det
gör att de snabbt kan finna sig tillrätta i det svenska
samhället.
Våren 2009 fick Abdi sin efterlängtade anställning
som turistvärd för Stockholms stad. Han ser det
som ett av de första stegen på en ny karriär:
– Jag ska fortsätta följa mina drömmar. En dag
kommer min främsta dröm att bli sann. Att bli
doktor, säger han.
9
’Jobbmatcharna
hjälpte oss
att hitta rätt’
IKEA lät jobbtorget
agera rekryteringsfirma
10
– Man får ju säga att deras jobbmatchare lyckades bra eftersom vi valde att
anställa sex av åtta aspiranter, säger
Åke Larsson, personalman på IKEA
i Kungens Kurva, strax söder om
Stockholm.
n I samarbetet med Jobbtorg Vårberg valde
IKEA att ”vända på steken” och lät jobbtorget
agera rekryteringsfirma.
– Vi gav dem information om oss som företag, presenterade vår företagskultur och våra
värderingar och gav förutsättningarna. Sedan
hjälpte deras jobbmatchare oss att plocka ut
rätt kandidater.
Under en rekryteringsdag i somras fick
IKEA-personalen möjlighet att träffa åtta aspiranter. Av dessa anställdes sex personer och
alla parter tycker att det var ett bra upplägg.
IKEAs rekryteringsverksamhet vilar på en
värdegrund där begrepp som ”kostnadsmed­
vetenhet”, ”ansvarstagande” och ”ärlighet”
står i fokus. IKEA har alltid försökt vara tydliga
med att man vill ta ett socialt ansvar – både
lokalt och hos sina producenter.
– Vi jobbar enligt en policy som säger att
sammansättningen av personalen ska spegla
11
vårt närområde, till exempel när det gäller
ålder och språk, säger Åke Larsson.
’Ju större kännedom, desto bättre
träffsäkerhet’
Taisa Ranchbers erfarenhet är
en tillgång för aspiranterna
Jobbtorg Stockholm är ingen vinglig,
teoretisk konstruktion. Hela verksamheten vilar stadigt på erfarenheter från
tidigare insatser. Taisa Ranchber är en
av dem som var med från starten.
n Idag är Taisa Ranchber gruppledare på Jobbtorg Rosenlundsgatan och sammankallande för
Jobbtorg Matchning – en grupp av matchare
som jobbar övergripande för samtliga jobbtorg.
Under flera år har hon arbetat med liknande
arbetsuppgifter, bland annat som projektledare
för Stockholm Matchning.
Taisa Ranchber tror att de täta kontakterna
mellan
aspiranterna och jobbtorgen är en viktig
12
orsak till det goda resultatet för 2008. På jobbtorget bedrivs aktiviteter för olika grupper och
individuellt. Aspiranten får stöd från coach,
matchare, studie- och yrkesvägledare och
IT-pedagoger i sitt arbetssökande.
– Ju större kännedom man har om aspiranternas kunskaper och kompetens, desto bättre
blir träffsäkerheten för matchningen, säger hon.
För Taisa Ranchber är det mänskliga mötet
verksamhetens kärnpunkt. Personalen på
Jobbtorg Stockholm kan aldrig förlita sig på
standardförfaranden. Istället måste de bemöta
varje enskild aspirant utifrån hans eller hennes
egna villkor. Ofta handlar det om att coacha
aspiranten så att den hittar nya styrkor hos
sig själv.
– Åk på din egen inre upptäcksresa! brukar
jag säga. Hitta nya nycklar hos dig som du kan
använda för att uppnå framgång!
13
Jobbplan inom fem dagar
är vägen framåt
arbetssätt
och
samverkan
I stadens budget för 2008 angavs att en jobbgaranti ska gälla i staden.
Den innebär att alla som är beroende av ekonomiskt bistånd på grund
av arbetsbrist eller är vuxen, arbetsför flykting ska ges snabb individuell
bedömning och garanteras en aktivitetsplan, arbete eller annan insats
inom fem dagar.
I stort sett samtliga aspiranter inom Jobbtorg Stockholm har fått en
jobbplan inom fem dagar. Här görs den första planeringen för att personen
aktivt ska kunna söka arbete. Tillsammans kartlägger jobbcoachen och
aspiranten vilka förutsättningar aspiranten har och vilka yrkesområden
som är lämpliga att fokusera på. Ibland behövs ett externt stöd för att
komma fram till vad som är lämpligt.
Om aspiranten är kvar på jobbtorget efter den första månaden görs en
fördjupad plan.
Sammanhållet utvecklingsarbete
Målgrupperna ser olika ut för de fem jobbtorgen. Det beror på att
befolkningens sammansättning och behov skiljer sig åt i olika stadsdelar.
Jobb­torgen har därför delvis olika fokus i metodutvecklingsarbetet.
För att utbyta erfarenheter mellan jobbtorgen finns övergripande
nätverk och arbetsgrupper. På så sätt kan jobbtorgens olika expert­
kompetenser komma hela organisationen tillgodo. Dessutom har gemensam utbildning genomförts för olika yrkeskategorier.
Jobbtorg Matchning är en övergripande matchargrupp som arbetar
aktivt med företagskontakter över hela staden. De erbjuder företagen
effektiva och kostnadsbesparande rekryteringar.
Omfattande samverkan
Arbetet vid Jobbtorgen förutsätter en nära samverkan med stadsdelarna
och deras enheter för försörjningsstöd och flyktingmottagning. Under
året utarbetades rutiner för att stödja samverkan, med syfte att säker-
14
ställa samma stöd och service för aspiranter i olika delar av staden.
Även samarbetet med arbetsförmedlingen utvecklades, främst när det
gäller målgrupperna unga, nyanlända samt dem som är aktuella för arbetsförmedlingens jobb- och utvecklingsgaranti. Förberedelser har gjorts för
ansökningar om utvecklingsmedel från flyktingfonden och europeiska
socialfonden. Utvecklingsprojekt är och kommer även fortsättningsvis att
vara en viktig del av Jobbtorg Stockholms arbete.
Jobbtorg Stockholm samverkade under 2008 med 24 externa leveran­
törer som tillhandahåller olika typer av insatser för jobbtorgens aspiranter.
Så är Jobbtorg Stockholm organiserat
Jobbtorgschef
Vårbergs
Centrum
Farsta
Centrum
Rosenlundsgatan
Kista
Centrum
Lunda
Kista
Ungdom
Vällingby
Centrum
Jobbtorgschefen ingår i en
samarbetsgrupp som leds
av Stadsledningskontoret
genom biträdande stads­
direktör. I denna finns det
representanter för stads­
delar, socialtjänstförvaltningen, utbildningsförvaltningen, arbetsförmedlingen
och försäkringskassan.Vid
varje jobbtorg finns även
en lokal samordningsgrupp
med representanter från bl.a.
stadsdelarna. Alla jobbtorg
har nära samarbete med
arbetsförmedlingen.
15
Nästan tiotusen aspiranter
kom till jobbtorget
inskrivna 2008
Under 2008 var sammanlagt 9 771 aspiranter inskrivna vid Jobbtorg
Stockholm. Antalet inskrivningar uppgick dock till 10 629, vilket innebär
att några personer skrevs in mer än en gång.
Stadsdelsnämnderna anmälde under året 12 454 personer till jobb­
torgen. Av dessa kom 2 683 (22 procent) aldrig till jobbtorget.
Av dem som skrevs in återremitterade jobbtorgen 1 025 personer
(ca 10,5 procent) på grund av att de inte bedömdes tillhöra jobbtorgens
målgrupp. Den högsta återremitteringsgraden finns i innerstaden. Detta
beror förmodligen på att andelen försörjningsstödstagare med psyko­
sociala eller andra hinder för att kunna ta ett arbete är högre.
Flest inskrivna i Kista och Farsta
Verksamhetens omfattning vid de
olika jobbtorgen speglar inte bara
folkmängden i upptagningsområdena,
utan också hur många individer som
lever i socialt utanförskap – inte
minst i de stora miljonprograms­
områdena.
Vårberg
16 %
Farsta
30 %
Kista
30 %
Vällingby
14 %
Rosenlundsgatan 10 %
Det genomsnittliga antalet inskrivna aspiranter per månad var 4 763.
Antalet var av naturliga skäl lägre den första månaden och ökade sedan
successivt. I december månad var totalt 5 535 inskrivna.
Under senare delen av hösten ökade antalet återinskrivningar. Detta
kan dels bero på lågkonjunkturen, men också på att personer som fått
arbeten i början av året åter blivit arbetslösa.
16
Inskrivna för olika målgrupper
n Nyanlända flyktingar1
n Unga 16–24 år
n Övriga över 24 år
Kista
Vällingby
Rosenlundsgatan
Farsta
Vårberg
Alla jobbtorg
1) I gruppen ”nyanlända flyktingar” ingår även nyanlända
ungdomar. I gruppen ”unga
16–24 år” redovisas unga,
exklusive nyanlända unga.
Med nyanlända flyktingar
avses personer som omfattas av stadens flyktingmottagande upp till 18 månader
efter uppehållstillstånd. Om
man vidgar gruppen nyanlända till alla invandrare upp
till tre år efter uppehålls­
tillstånd, vilket också är en
definition arbetsförmedlingen använder, så utgör
den ca en tredjedel av alla
inskrivna på Jobbtorg Stockholm.
Övrig statistik för Jobbtorg Stockholm
n Fördelningen mellan män och kvinnor var relativt jämn under 2008:
47 procent kvinnor och 53 procent män.
n Flyktingar och invandrare upp till tre år efter uppehållstillstånd utgör
ca en tredjedel av alla inskrivna.
n I januari månad 2009 var ca 29 procent Sfi-studerande, varav 11 procent
gick Studieväg 1 (lågutbildade eller analfabeter) och 21 procent Studieväg
3 (högutbildade).
17
Bäst resultat för yngre aspiranter
resultat 2008
En noggrann resultatuppföljning ger inte bara en statisk bild av läget.
Den lägger också grunden för den kommande verksamheten, inte minst
genom att tydliggöra vilka rutiner och åtgärder som behöver förbättras
och utvecklas. Detta gör också att värdet på resultatuppföljningen ökar
i takt med att allt mer data samlas in.
Jobbtorgets resultat mäts på två sätt:
n Antalet avslutade jämförs med antalet inskrivna (exklusive åter­
remitterade i båda fallen).
n Självförsörjningsgraden följs upp tre respektive sex månader efter
att aspiranten avslutats från jobbtorget. (Hittills har dock uppföljning
gjorts endast tre månader efter avslut.)
Fyra av tio avslutade
Ett särskilt kartläggnings­
system, FLAI, infördes den
1 januari 2008. Systemet kan
följa enskilda aspiranter och
deras väg till arbete. Från
hösten 2008 är det också
möjligt att hämta in uppgifter om självförsörjningsgrad;
detta sker via stadens uppföljningssystem LIS. Upp­
följningsapporter tas fram
varje månad – dels på jobbtorgsnivå, dels på stadsdelsnämndsnivå.
Av samtliga unika, avslutade aspiranter under 2008 var det 42 procent
(nettosiffra) som hade avslutats vid årets slut. Detta motsvarar 3 635
personer.
Några aspiranter skrevs in mer än en gång och några avslutades mer
än en gång. Därför uppgick det totala antalet avslutningar till 3 941 under
året. Om dessa siffror används blir resultatet likväl 42 procent (bruttosiffra). Erfarenheten visar att ålder och utbildningsnivå är de två faktorer
som tydligast påverkar förutsättningarna för att komma ut på arbetsmarknaden. Detta avspeglas i de resultat som jobbtorgen hittills visat,
bland annat genom att
n I ungdomsgruppen är resultaten betydligt högre
n Jobbtorg Kista, som har förhållandevis låg utbildningsnivå bland sina
aspiranter, också har lägst andel avslutade.
18
Över 40 % avslutade på fyra av fem jobbtorg
Bäst resultat fick man vid
Ungdomsfilialen vid Kista
jobbtorg där andelen avslutade var 58 procent. Totalt
sett uppvisade dock Jobbtorg
Kista den lägsta siffran av
de fem jobbtorgen. En förklaring är att man har förhållandevis låg utbildningsnivå
bland aspiranterna.
Kista jobbtorg
Kista Centrum
Ungdomsfilialen
Lunda
Vällingby
Rosenlundsgatan
Farsta
Vårberg
Hela Jobbtorg Stockholm
0
10
20
30
40
50
60 %
Arbete den vanligaste avslutsorsaken
Avslutade efter typ av avslutsorsak
Avslutsorsak
Nyanlända
flyktingar
Unga
16–24 år
Övriga
över 24 år
Samtliga
Arbete
144
468
1167
1779
Studier
21
119
162
302
Självförsörjning
genom AF-program
7
15
123
145
Övrigt
178
91
276
545
Okänt
52
282
530
864
402
(33%)
975
(60%)
2 258
(38%)
3 635
(42%)
Summa avslut exkl.
återremittering
Återremitterade
Totalt antal avslutade
84
165
776
664
486
1 140
3 034
4 660
Okänd omfattar sannolikt
många som fått arbete men
som inte rapporterat detta
till jobbtorgen. Detta överensstämmer med att själv­
försörjningsgraden bland
de som avslutas är hög tre
månader efter avslut.
Övrigt innefattar sådant
som gör att personen inte
har fortsatt behov av eko­
nomiskt bistånd från staden,
t.ex. militärtjänst, pension
eller flytt.
19
Fyra av fem självförsörjande
Första mätningen av själv­ 100
försörjningsgraden görs tre
månader efter avslut på
jobbtorget. Här redovisas
80
självförsörjningsgraden för
avslutade perioden januari–
september.
Självförsörjningsgrad
tre månader efter avslut,
procent.
Genomsnitt
0
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Leverantörerna har en nyckelroll
Under året deltog cirka 2400 aspiranter i insatser hos privata leveran­
törer. Av de fullföljda avropade aktiviteterna ledde 19 procent direkt till
arbete eller studier. Av alla aspiranter som deltog i aktivitet hos en privat
leverantör är det 18 procent (432 aspiranter) som hittills avslutats från
Jobbtorg Stockholm.
En del av insatserna hos privata leverantörer är mer steg på vägen i en
jobbplan, än det sista steget till arbete. Det gäller bedömning av lämpliga
arbetsområden och insatser för att höja kommunikationsförmågan. Dessa
kan inte förväntas leda direkt till arbete.
20
Var fick aspiranterna jobb?
De aspiranter vars avslutningsorsak registrerats som arbete har gått
till anställning inom följande yrkesområden
Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens
5 %
Arbete som kräver kortare högskoleutbildning
eller motsvarande kunskaper
5 %
Kontors- och kundservicearbete
16 %
Service-, omsorgs- och säkerhetsarbete
24 %
Försäljningsarbete inom detaljhandel m.m.
11 %
Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske
1 %
Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning
7 %
Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m.
Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning
7 %
26 %
Samarbete med externa aktörer
Jobbtorg Stockholm har ramavtal med över 20 olika externa företag och
organisationer. Med dessa leverantörer kan Jobbtorg Stockholm till exempel samarbeta kring arbetsförberedande insatser, arbetsträning, praktik­
anskaffning, kortare yrkeskurser och kommunikationsträning.
Bland leverantörerna finns utbildningsföretag, bemanningsföretag och
ideella organisationer inom den sociala ekonomin. Jobbtorg Stockholm
samarbetar också med olika verksamheter som drivs i stadens egen regi.
21
Fortsatta utmaningar
inför 2009
22
Jobbtorg Stockholms resultat för det första året är svårt att värdera,
eftersom det det inte finns något tillförlitligt jämförelsematerial.
Skälet till detta är att Stockholms stad sedan tidigare inte har haft
något sammanhållet uppföljningssystem för arbetsmarknadsinsatser.
Med det uppföljningssystem som nu byggts upp kommer staden i
framtiden att kunna jämföra verksamhet över tid, samt resultat hos
olika aktörer.
Värt att notera är att det även på nationell nivå saknas jämförbara
metoder för att mäta resultat inom området. Dock pågår utvecklingsarbete för att ta fram gemensamma uppföljningsmått hos både
SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och Socialstyrelsen.
Inför 2009 beräknas en ökning av antalet inskrivna på jobbtorgen.
Detta beror dels på att målgruppen utvidgats något inför 2009, dels
på lågkonjunkturen. Samtidigt beräknas dock en viss minskning av
nyanlända flyktingar.
Från 1 januari 2009 är Jobbtorg Stockholm en permanent verksamhet placerad under den nybildade socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden.
Produktion Futurniture
Foto Johanna Hanno
Tryck Wassberg+Skotte, Stockholm 2009
23
socialtjänst- och
arbetsmarknadsförvaltningen
Swedenborgsgatan 20, 106 64 STOCKHOLM
socialtjanst.arbetsmarknadsforvaltningen@​saf.stockholm.se
www.stockholm.se
24