jobbtorg stockholm

JOBBTORG STOCKHOLM
ÅRSREDOVIS
NING 2010
1
RinkebyKista
2
1
3
SpångaTensta
Hässelby-Vällingby
4
Bromma
Norrmalm
Kungsholmen
Östermalm
5 Södermalm
Skärholmen
HägerstenLiljeholmen
6
Älvsjö
Enskede-Årsta-Vantör
Skarpnäck
Farsta
Alla har nära
till ett jobbtorg
De lokala jobbtorgen ligger jämnt utspridda
över hela Stockholms stad och är lätta att
ta sig till med kollektivtrafiken.
1 Kista Centrum
5 Rosenlundsgatan
2 Kista Centrum – ungdomsfilial
6 Skärholmens Centrum
3 Kista Centrum – filial Lunda
7 Farsta Centrum
4 Vällingby Centrum
2
7
Jobbtorg Stockholm 2010
Det tredje året för Jobbtorg Stockholm har handlat om att utveckla verksamheten, hitta nya vägar och effektivare arbetssätt för att fler ska kunna
försörja sig själva. Under 2010 har den ordinarie verksamheten därför
kompletterats med flera stora och intressanta utvecklingsprojekt. Här
kan du läsa lite om några av dem.
Utvecklat matchningsarbete
Jobbtorg Stockholms goda resultat bygger bland annat på att verksamheten har bra kontakter med arbetsgivarna i Stockholm. Jobbtorg Stockholms matchare har genomfört rekryteringar i samverkan med företag
för att hitta precis den kompetens företaget söker. På jobbtorgen kan
aspiranterna få yrkesförberedande insatser som är skräddarsydda och
baserade på arbetsgivares konkreta behov.
Praktik och anställning
Staden beslutade att under 2010 erbjuda 1400 praktikplatser inom de
egna verksamheterna.Totalt blev det 1 155 praktikplaceringar under året.
243 aspiranter har fått praktik som Stockholmsvärd och av dessa har 160
erbjudits visstidsanställning. Inom ett projekt för långtidsarbetslösa ungdomar har 302 praktiserat och av dessa har 260 ungdomar fått visstidsanställning inom staden. Drygt 180 aspiranter har praktiserat med hjälp av
språkstödjarna inom projektet Språkstöd för nyanlända. Mer information
om projekten finns i slutet av den här broschyren.
Förstärkta ungdomsinsatser
Ungdomsjobbtorget i Kista har haft ett särskilt uppdrag att arbeta med
metodutveckling för ungdomar. Alla som jobbar med ungdomar har erbjudits utbildning enligt metoden 7-TJUGO som innebär ett strukturerat
sätt att arbeta med ungdomar i grupp. Under året har två utvecklingsprojekt startat med stöd av ESF-medel.
3
Från bidrag till arbete
Syfte, mål och
målgrupper
1 oktober 2007
Kommunfullmäktige fattar
beslut om att inrätta jobbtorg.
7 november 2007
Kommunstyrelsen fattar
beslut om detaljorganisa­
tionen.
1 januari 2008
Jobbtorg Stockholm inrättas
med jobbtorg på fem platser
i staden. Under det första
året är verksamheten placerad som ett utvecklingsprojekt under kommunstyrelsen.
1 januari 2009
Jobbtorg Stockholm blir
en permanent verksamhet
placerad under den nybildade
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden.
December 2010
Kommunfullmäktige beslutar
om att skapa en ny förvaltning dit Jobbtorg Stockholm
kommer att höra: Arbetsmarknadsförvaltningen som
sätts i drift 1 juli 2011.
4
Jobbtorg Stockholm startade den 1 januari 2008. Syftet var att förstärka
stadens insatser för att fler arbetslösa ska komma ut i arbete och därmed
minska stadens kostnader för försörjningsstöd. Det över­gripande målet är
att fler ska gå från bidrag till arbete.
Jobbtorg Stockholm är Stockholms stads gemensamma ingång till stadens olika arbetsmarknadsinsatser. Verksam­heten har ett tydligt jobbfokus och inga andra uppdrag än att hjälpa enskilda att komma i arbete eller
att påbörja studier. I uppdraget ingår också att upparbeta samverkan med
upphandlade externa aktörer. Verksamheten utgår från fem lokala jobbtorg spridda över staden.
Målgrupper
Under 2010 definierades målgrupperna som
Försörjningsstödstagare
– som har eller ansöker om försörjningsstöd på grund av arbetslöshet
eller andra skäl och där det finns anledning att pröva möjligheten att få ett
arbete.
– som under en tid uppburit försörjningsstöd av andra skäl än arbetslöshet, och där skäl finns att pröva möjligheten att arbeta helt eller delvis.
Nyanlända med introduktionsersättning, utan tydliga hinder för att arbeta.
Arbetslösa ungdomar 16–24 år, aktuella för insatser från stadsdelsförvaltningen.
Jobbtorg Resurs
Personer som har försörjningsstöd av andra skäl än arbetslöshet kan
i vissa fall också komma till Jobbtorg Stockholm. I de fallen finns det anledning att pröva arbetsförmåga och erbjuda insatser för att aspiranterna
ska komma närmare arbetsmarknaden.
Utvecklingsarbete
Målgrupperna ser olika ut för de fem jobbtorgen. Det beror på att befolkningens sammansättning och behov skiljer sig åt i olika stadsdelar. Jobbtorgen har därför delvis olika fokus i metodutvecklingsarbetet. För att utbyta
erfarenheter mellan jobbtorgen finns övergripande nätverk och arbetsgrupper. På så sätt kan jobbtorgens olika expertkompetenser komma hela
organisationen tillgodo. Dessutom har gemensamma utbildningar genomförts för olika yrkeskategorier. Jobbtorg Matchning är en övergripande
matchargrupp som arbetar aktivt med företagskontakter över hela staden.
Mer information finns i slutet av broschyren.
Så är Jobbtorg Stockholm organiserat
Jobbtorgschef
Skärholmen
Centrum
Farsta
Centrum
Rosenlundsgatan
Kista
Centrum
Lunda
Vällingby
Centrum
Kista
Ungdom
5
Ett dynamiskt samarbete
samverkansparter
Externa leverantörer
Jobbtorg Stockholm köper ett stort antal arbetsförberedande insatser för
aspiranter från externa företag och organisationer. Dessa leverantörer
(16 stycken) har genom ramavtal uppdraget att utföra tjänster åt Jobbtorg
Stockholm. Det handlar till exempel om att samarbeta kring jobbsökaraktiviteter, arbetsplatsförlagd yrkesorientering, kortare yrkesinriktade
insatser och kommunikationsträning. Bland leverantörerna finns utbildningsföretag, bemanningsföretag och ideella organisationer inom den
sociala ekonomin. Ungefär 2 500 aspiranter har deltagit i dessa insatser
hos privata leverantörer under året.
Egenregiverksamheter
Jobbtorg Stockholm har också möjlighet att beställa arbetsförberedande
insatser av så kallade egenregiverksamheter inom staden.Tillsammans
med flera av dem har nya arbetssätt och metoder utvecklats under 2010
som är särskilt anpassade till jobbtorgens målgrupper.
Stadsdelsförvaltningar
Arbetet inom Jobbtorg Stockholm förutsätter en nära samverkan med
stadens stadsdelsförvaltningar och deras enheter för försörjningsstöd
och flyktingmottagning.
6
Arbetsförmedlingen
Även samarbetet med Arbetsförmedlingen är central. Samverkansöverenskommelser finns med fokus på unga, nyanlända och de som är
aktuella för arbetsförmedlingens jobb- och utvecklingsgaranti. Jobbtorgschefen ingår i en samarbetsgrupp som leds av Stadsledningskontoret.
I denna finns representanter för stadsdelar, Socialförvaltningen, Utbildningsförvaltningen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.Vid varje
jobbtorg finns även en lokal samordningsgrupp med representanter från
bland annat stadsdelarna och Arbetsförmedlingen.
Jobbplan inom fem dagar
I stadens budget för 2008 angavs att en jobbgaranti ska gälla i staden. Den
innebär att alla som är beroende av ekonomiskt bistånd på grund av arbetsbrist eller är vuxen arbetsför flykting ska ges snabb individuell bedömning och garanteras en aktivitetsplan, arbete eller annan insats inom fem
dagar.
I stort sett samtliga aspiranter inom Jobbtorg Stockholm har fått en
jobbplan inom fem dagar. Här görs den första planeringen för att personen
aktivt ska kunna söka arbete.Tillsammans kartlägger jobbcoachen och
aspiranten vilka förutsättningar aspiranten har och vilka yrkesområden
som är lämpliga att fokusera på. Ibland behövs ett externt stöd för att
komma fram till vad som är lämpligt. Om aspiranten är kvar på jobbtorget
efter den första månaden görs en fördjupad plan.
Gemensam
planering
Individuellt anpassade insatser
Alla aspiranter erbjuds individuellt anpassade och uppföljningsbara aktiviteter minst tio timmar per vecka via Jobbtorg Stockholm eller en extern
leverantör. Alla inskrivna nyanlända har erbjudits heldagsaktiviteter, oftast
svenskundervisning i kombination med en arbetsmarknadsinsats.
Alla jobbtorg har särskilda introduktionsprogram. Dessa ser lite olika ut
på olika torg, och anpassas efter individens behov utifrån aspirantens tidigare erfarenheter och kunskaper, hur länge aspiranten stått utanför arbetsmarknaden med mera. Den individuellt anpassade verksamheten består av aktiviteter på jobbtorg, hos olika samverkansparter, samt i form
av att aspiranten genomför egna aktiviteter som följs upp på jobbtorgen.
Detta gäller också heldagsaktiviteterna för nyanlända.
7
Samverkan på jobbtorget
Varje aspirant är unik när det gäller livssituation, yrkesambitioner, språkkunskaper etc. Därför är det svårt att beskriva Jobbtorg Stockholms
verksamhet i form av ett processdiagram med raka pilar och rutor. Det rör
sig snarare om ett dynamiskt samarbete mellan aspiranten och en hel rad
olika yrkesgrupper. Inget ärende kan gå på gammal rutin, nya lösningar
måste ständigt skapas för att aspiranten ska nå målet: en egen försörjning.
Ibland är vägen dit kort och rak, ibland måste den gå via kompletterande
utbildning och praktik. Förenklat kan vägen för en aspirant se ut så här:
En socialsekreterare hänvisar en aspirant till det lokala jobbtorget.
Aspiranten får en personlig coach.Tillsammans gör de upp en jobbplan.Vad kan
jag? Vad har jag i bagaget? Hur kommer jag vidare? Jobbplanen beskriver den kedja
av aktiviteter vars syfte är att skapa förutsättningar för aspiranten att få ett jobb.
Matcharen har i uppdrag att hitta lämpliga arbets- eller praktikplatser. Ibland är
kontakterna med arbetsgivarna redan knutna.
Aspirant, coach och matchare utgör nu ett slags team som jobbar mot ett
gemensamt mål. Under processen samverkar de med IT-pedagoger samt studieoch yrkesvägledare på jobbtorget. Dessutom erbjuds olika aktiviteter genom de
avtalade externa aktörerna, ibland i kombination med sfi-studier. Aspiranten är
samtidigt inskriven på arbetsförmedlingen som Jobbtorg Stockholm samarbetar med.
När teamet hittar möjliga anställningar eller praktikplatser startar en vanlig
rekryteringsprocess.
8
Studie- och
yrkesvägledare
IT-pedagog
jobbcoach
MATCHARE
aspirant
sfi-lärare
Arbetsförmedlare
Externas aktörer
Arbetsgivare
9
”Jag ska fortsätta
följa mina drömmar”
För Abdi från Somalia var språket en nyckelfaktor
– Det jag tror är att om du försöker skaffa ett
jobb, så kan du få ett jobb, säger Abdi Shukri
från Somalia som drev en egen livsmedelsaffär i Sydafrika innan han kom till Sverige
våren 2008.
När Abdi och hans coach Anna Skoglund på Jobbtorg Vällingby lade upp en jobbplan var Abdis första
prioritet tydlig: han ville komma i arbete så fort som
möjligt för att etablera sig socialt i sitt nya hemland.
Eftersom han var ny i Sverige var språkinlärningen
en nyckelfaktor.
– Jag lade fram olika alternativ och aktiviteter
som skulle kunna hjälpa honom att lära sig bättre
10svenska, säger Anna Skoglund.Vi kom fram till att
praktik är ett bra sätt att komma ut i det svenska
arbetslivet och prata, prata, prata.
Matcharen Johanna Krigström ordnade en praktikplats på Loviselundsskolans fritids – en arbetsplats som har haft ett mycket bra samarbete med
Jobbtorg Vällingby.
Här fick Abdi möjlighet att öva sin svenska på
eftermiddagarna, samtidigt som han fortsatte sin
sfis-undervisning på förmiddagarna.
– Det är viktigt att jobba intensivt med personer
som är nya i Sverige, säger Johanna Krigström. Det
gör att de snabbt kan finna sig tillrätta i det svenska
samhället.
Våren 2009 fick Abdi sin efterlängtade anställning
som turistvärd för Stockholms stad. Han ser det
som ett av de första stegen på en ny karriär:
– Jag ska fortsätta följa mina drömmar. En dag
kommer min främsta dröm att bli sann. Att bli
doktor, säger han.
11
”Jobbmatcharna
hjälpte oss
att hitta rätt”
IKEA lät Jobbtorg Stockholm
ta fram de bästa sökande
12
– Man får ju säga att deras jobbmatchare
lyckades bra eftersom vi valde att anställa
sex av åtta aspiranter, säger Åke Larsson,
personalman på IKEA i Kungens Kurva,
strax söder om Stockholm.
I samarbetet med Jobbtorg Skärholmen valde
IKEA att ”vända på steken” och lät jobbtorget
agera rekryteringsfirma.
– Vi gav dem information om oss som företag, presenterade vår företagskultur och våra
värderingar och gav förutsättningarna. Sedan
hjälpte deras jobbmatchare oss att plocka ut
rätt kandidater.
Under en rekryteringsdag i somras fick
IKEA-personalen möjlighet att träffa åtta aspiranter. Av dessa anställdes sex personer och
alla parter tycker att det var ett bra upplägg.
IKEAs rekryteringsverksamhet vilar på en
värdegrund där begrepp som kostnadsmed­
vetenhet, ansvarstagande och ärlighet står i fokus.
IKEA har alltid försökt vara tydliga med att
man vill ta ett socialt ansvar – både lokalt och
hos sina producenter.
– Vi jobbar enligt en policy som säger att
sammansättningen av personalen ska spegla
vårt närområde, till exempel när det gäller
13
ålder och språk, säger Åke Larsson.
”Ju större
kännedom,
desto bättre
träffsäkerhet”
Medarbetarnas erfarenhet
är en tillgång för aspiranterna
Jobbtorg Stockholm är ingen teoretisk
konstruktion. Hela verksamheten vilar
stadigt på erfarenheter från tidigare insatser. Taisa Ranchber är en av dem som var
med från starten.
Idag är Taisa Ranchber arbetsledare för Jobbtorg
Matchning – en grupp av matchare som jobbar
övergripande för samtliga jobbtorg. Under flera
år har hon arbetat med liknande arbetsuppgifter, bland annat som projektledare för föregångaren Stockholm Matchning.
Taisa Ranchber tror att de täta kontakterna
mellan aspiranterna och jobbtorgen är en viktig
14orsak till det goda resultatet för 2010. På jobbtorget bedrivs aktiviteter för olika grupper och
individuellt. Aspiranten får stöd från coach,
matchare, studie- och yrkesvägledare och
IT-pedagog i sitt arbetssökande.
– Ju större kännedom man har om aspiranternas kunskaper och kompetens, desto bättre
blir träffsäkerheten för matchningen, säger hon.
För Taisa Ranchber är det mänskliga mötet
verksamhetens kärnpunkt. Personalen på
Jobbtorg Stockholm kan aldrig förlita sig på
standardförfaranden. Istället måste de bemöta
varje enskild aspirant utifrån hans eller hennes
egna villkor. Ofta handlar det om att coacha
aspiranten så att han/hon hittar nya styrkor hos
sig själv.
– Åk på din egen inre upptäcksresa! brukar
jag säga. Hitta nya nycklar hos dig som du kan
använda för att uppnå framgång!
15
Drygt tiotusen aspiranter
kom till Jobbtorg Stockholm
inskrivna 2010
Under 2010 var sammanlagt 10 602 aspiranter inskrivna vid Jobbtorg
Stockholm. Under 2009 var motsvarande siffra 11 297. Stadsdelsnämnderna anmälde under året 7 761 personer till jobbtorgen. Av dessa kom
2 132 (27 procent) aldrig till jobbtorget.
Av dem som skrevs in återremitterade jobbtorgen 1 070 personer vilket
motsvarar cirka 16 procent, på grund av att de inte bedömdes tillhöra
jobbtorgens målgrupp. Motsvarande andel 2009 var 12 procent.
Flest inskrivna i Kista och Farsta
Verksamhetens omfattning vid de
olika jobbtorgen speglar inte bara
folkmängden i upptagningsområdena,
utan också hur många individer som
lever i socialt utanförskap – inte
minst i de stora miljonprograms­
områdena.
Skärholmen
16 %
Farsta
28 %
Kista
30 %
Vällingby
15 %
Rosenlundsgatan 11 %
Män och kvinnor
Fördelningen mellan män och kvinnor var relativt jämn under 2010:
48,5 procent kvinnor och 51,7 procent män.
Utbildningsnivå
27,2 procent av aspiranterna har en eftergymnasial utbildning. 38,3 procent har en avslutad gymnasieutbildning och 34,5 procent har lägre utbildningsnivå än gymnasium.
16
Ungdomar
1 956 ungdomar har varit inskrivna under 2010. Resultaten för ungdomar
är bättre än genomsnittet och det bidrar till att förbättra helhetsresultatet.
Nyanlända flyktingar
Redovisningen av nyanlända flyktingar på jobbtorgen avser personer som
omfattas av stadens flyktingmottagande upp till 18 månader efter första
kommunplacering. I denna grupp var 658 inskrivna under 2010. Om man
vidgar gruppen nyanlända till att avse alla invandrare upp till tre år efter
första kommunplacering vilket är den definition Arbetsförmedlingen
använder så utgör den gruppen 2 126 personer, eller cirka 20 procent av
de inskrivna.
Sfi-studerande
I december 2010 var 29 procent av alla inskrivna sfi-studerande, samma
andel som föregående år. Andel sfi-studerande skiljer mellan de olika torgen.
Inskrivna för olika målgrupper
Nyanlända flyktingar
Unga 16–24 år
Övriga över 24 år
Skillnaderna mellan andel
nyanlända inom tre år från
invandring till Sverige är dock
Kista
Vällingby
Rosenlundsgatan
stora mellan jobbtorgen. På
jobbtorget i Kista är 29,6
procent nyanlända och på
jobbtorget på Rosenlundsgatan är 7,6 procent av de
inskrivna nyanlända.
Farsta
Skärholmen
Alla jobbtorg
17
Bäst resultat för yngre aspiranter
resultat 2008
Ett särskilt kartläggnings­
system, FLAI, infördes 2008.
Systemet kan följa enskilda
aspiranter och deras väg till
arbete. Det är också möjligt
att hämta in uppgifter om
självförsörjningsgrad; detta
sker via stadens uppföljningssystem LIS. Uppföljningsrapporter tas fram varje
månad – dels på jobbtorgsnivå, dels på stadsdelsnämndsnivå.
En noggrann resultatuppföljning lägger grunden för den kommande verksamheten, inte minst genom att tydliggöra vad som behöver utvecklas.
Jobbtorgets resultat mäts på två sätt:
- Antalet avslutade jämförs med antalet inskrivna (exklusive åter­
remitterade i båda fallen).
- Självförsörjningsgraden följs upp tre respektive sex månader efter
att aspiranten avslutats från jobbtorget. (Hittills har dock uppföljning
gjorts endast tre månader efter avslut.)
Drygt hälften avslutade
Av samtliga unika, avslutade aspiranter under 2010 var det drygt 52 procent som hade avslutats vid årets slut. Detta motsvarar 4 655 personer.
Erfarenheten visar att ålder och utbildningsnivå är de två faktorer som
tydligast påverkar förutsättningarna för att komma ut på arbetsmarknaden.
Detta avspeglas i de resultat som jobbtorgen hittills visat, bland annat
genom att
- I ungdomsgruppen är resultaten betydligt högre
- Jobbtorg Kista, som har förhållandevis låg utbildningsnivå bland sina aspiranter, också har lägst andel avslutade.
Bättre resultat för alla målgrupper
- Andelen utskrivna ungdomar har ökat från 57,8 procent till 64,8 procent.
- Andelen avslutade nyanlända flyktingar har ökat från 24,2 procent till
31,5 procent.
- För gruppen ”övriga, över 24 år” har andelen avslutade ökat från 40,6
procent till 50,6 procent. Detta är den största gruppen på torgen och
påverkar därför helhetsresultatet.
18
Många blir
självförsörjande
Var fick aspiranterna jobb?
De aspiranter vars avslutningsorsak registrerats som arbete har gått
till anställning inom följande yrkesområden
Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens
5 %
Arbete som kräver kortare högskoleutbildning
eller motsvarande kunskaper
7 %
Kontors- och kundservicearbete
11%
Service-, omsorgs- och säkerhetsarbete
25 %
Försäljningsarbete inom detaljhandel med mera
8 %
Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske
1 %
Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning
8%
Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete med mera
Första mätningen av själv­
försörjningsgraden görs
tre månader efter avslut
på jobbtorget.
Under 2010 var i genomsnitt
84,2 procent självförsörjande efter tre månader.
Efter sex månader är motsvarande siffra 79,9 procent
av de avslutade.
5%
Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning
29 %
Arbete den vanligaste avslutsorsaken
Avslutsorsak
Nyanlända
flyktingar
Unga
16–24 år
Arbete
72
609
1565
2 246
Studier
10
206
276
492
1
33
174
208
95
174
522
741
Självförsörjning
genom AF-program
Övrigt
Okänt
Summa avslutade
exkl. återremittering
Återremitterade
Övriga
över 24 år
Samtliga
15
250
703
968
193
(31,5%)
1 222
(64,8%)
3 240
(50,6%)
4 655
(52,3%)
45
146
1 516
1707
Okänt omfattar sannolikt
många som fått arbete men
som inte rapporterat detta
till jobbtorgen. Detta överensstämmer med att själv­
försörjningsgraden bland
de som avslutas är hög tre
månader efter avslut.
Övrigt innefattar sådant
som gör att personen inte
har fortsatt behov av eko­
nomiskt bistånd från staden,
till exempel militärtjänst,
pension eller flytt.
19
upcket heterogena målgr
at sig att det i den my
vis
t
de
r
ha
tal
år
an
sta
ett
r
för
olms tre
rksamheten finns därfö
Under Jobbtorg Stockh
t stöd. Som en del av ve
rk
stä
för
av
. Projekten kan
v
ho
be
ka
höver komma i arbete
be
bt
pen finns ett antal oli
ab
sn
m
so
de
an
invandrare.
sa av de arbetssök
tslösa och nyanlända
be
ar
ds
särskilda projekt för vis
gti
lån
ar,
om
insatsgrupper, ungd
förenklat delas upp i tre
r
a
m
o
d
g
n
U
till de
d ett intensifierat stöd
juder Stockholms sta
erb
ga
un
a i pernd
mn
bla
ha
et
att
ösh
rar
rbetsl
som därför riske
h
oc
en
ad
För att minska långtidsa
rkn
ma
ets
r.
etablera sig på arb
återuppta sina studie
ar som har svårast att
ungdom
ska få ett jobb eller att
ga
un
att
20
är
te
syf
ts
Projekte
manent utanförskap.
Hela vägen till jobb eller studier
Ungdomarna börjar med att delta i en 1–3 veckors förberedande utbildning med bland annat teambuilding och självstärkande övningar. Utbildningen leds av Merits egna coacher samt studie- och yrkesvägledare. Efter
utbildningen deltar ungdomarna i olika arbets- och studieförberedande
aktiviteter som till exempel arbetsplatsförlagd praktik eller studier på
folkhögskolor – fortfarande med stöd av Merits coacher.
Tillsammans med olika samverkansparter erbjuder Merit en tremånaders prova-på-utbildning för ungdomar som vill komplettera sina gymnasiebetyg eller söka sig till en annan utbildning. Projektet erbjuder även
yrkesförberedande insatser i samarbete med företag inom olika branscher.
Eftersom projektet arbetar med uppsökande arbete, finns en filial i en
av Stockholms norra förorter.
Merit
Projekttid
1 augusti 2010 –
31 juli 2013
Beräknat antal
deltagare
725
Målgrupp
Projektet Merit riktar sig
till arbetslösa ungdomar
(16–24 år), som är inskrivna
på Jobbtorg Stockholm och
Arbetsförmedlingen samt
ungdomar som har okänd
sysselsättning och helt har
hamnat utanför systemen.
Projektet hjälper ungdomar
som trots rätt inställning
och motivation inte klarar av
att fullfölja sina studier eller
behålla sin anställning.
www.stockholm.se/merit
21
Stärkt självförtroende hos unga
FILUR
Projekttid
1 februari 2010 –
31 december 2012
Målgrupp
Arbetslösa ungdomar, 16–24
år, som behöver mer stöd
än vad de vanliga insatserna
kan ge.
www.stockholm.se/filur
För att minska andelen långtidsarbetslösa ungdomar intensifierar
projektet FILUR stödet till de ungdomar som har svårast att etablera
sig på arbetsmarknaden. Projektet ska också kartlägga de brister som
finns i systemen och ungdomarnas möjligheter att hitta ett arbete.
Projektets mål är att stärka ungdomarnas självkänsla och lära dem
att tro på sin egen förmåga att förändra sin framtid. De som närmar
sig långvarig arbetslöshet och kanske permanent utanförskap ska
uppmuntras att arbeta eller studera.
Under projektets tre intensiva månader kartlägger man ungdomarnas kunskaper, behov och eventuella hinder så att en realistisk
planering kan göras. Den lösningsinriktade, självstärkande utbildningen
inbegriper personlig coachning, praktik och möjlighet att delta i ett
entorsprogram.
Intensiv rekrytering och coachning
unga in
www.fryshuset.se/ungain
22
Unga In är ett samverkansprojekt där arbetsgivare inom näringsliv och
frivilligorganisationer samarbetar, både på nationell och lokal nivå.
Målgruppen är unga mellan 16 och 24 år som varken är i arbete, studerar, aktivt söker arbete eller har någon annan känd sysselsättning. Dessa
ungdomar får hjälp till anställning eller studier genom intensiv coachning och hjälp med myndighetskontakter.
Ungdomar anställs i Stockholms stad
Många av de ungdomar som deltar i projektet har bara haft korta sporadiska anställningar och vissa har aldrig haft en anställning. Ungdomarna
erbjuds en praktik i 1–3 månader inom stadens egna bolag och förvaltningar. De får då prova ett yrke, vara på en arbetsplats och i en arbetsgrupp samt lära sig rutiner och olika arbetsmoment.
I de flesta fall övergår praktiken i en visstidsanställning på sex månader då Jobbtorg Stockholm står för lönekostnaderna. Praktikanställningen ökar ungdomarnas chanser att få ett nytt arbete och stimulerar dem
till vidare studier. Eftersom pensionsavgångarna i Stockholms stad inom
den närmaste framtiden kommer att vara stora, vill projektet också visa
upp staden som en attraktiv arbetsgivare. Projektets mål är att antalet
självförsörjande ungdomar i Stockholm ska öka i och med visstidsanställningarna.
Jobbtorg Stockholm har även ett uppföljningsansvar för ungdomarna
och fungerar som ett stöd för arbetsgivaren som erbjuds en handledarutbildning. Ungdomarna får förutom en praktikplats också facklig
information, a-kasseinformation samt studie- och yrkesvägledning.
Praktikanställningar för unga
Projekttid
1 januari 2010 –
30 december 2011
Beräknat antal
deltagare
400
Målgrupp
Ungdomar (18–24 år)
som under längre tid fått
försörjningsstöd eller har en
dokumenterad funktionsnedsättning, samt nyanlända
ungdomar från andra länder.
23
a
d
n
ä
l
n
a
y
N
en
ning det innebär att ha
te att möta den utma
syf
i
kt
oje
pr
till
ra
fle
ten
ivs
ms
ko
d dr
korta tiden mellan an
Inom Stockholms sta
inaliserats. Målet är att
rg
ma
arknaden.
m
so
tsm
be
da
ar
län
n
an
frå
ny
stor grupp
allra längst bort
r
stå
m
so
de
dja
stö
h att få jobb samt att
24Sverige oc
Träning i svenska under praktiktiden
Projektet Språkstöd för nyanlända har i uppgift att stötta
nyanlända flyktingar så att de på ett mer effektivt sätt
lär sig svenska. Idag finns ett tvåspråkigt språkcentrum
där projektets medarbetare fungerar som språk- och
arbetscoacher som stödjer projektdeltagarna under hela
praktikperioden. Förutom språkcentrumet används ett
mobiltelefonbaserat verktyg som heter My Vocab. Tjänsten fungerar som lexikon och övningsbok i mobilen. De
som deltar i projektet kan där träna på vanliga fraser, slå
upp ord de inte förstår eller göra uttalsövningar.
Projektet arbetar också för att skapa mer integrerade och språkfrämjande arbetsplatser. Alla arbetsgivare
som handleder en praktikant, erbjuds handledarutbildning som fokuserar på kommunikation, erfarenhetsutbyte och kompetenshöjning.
Språkstöd
för nyanlända
Projekttid:
1 april 2009 –
30 december 2011
Beräknat antal
deltagare:
700
Målgrupp:
Nyanlända flyktingar
www.stockholm.se/sprakstod
Från nyanländ till nyanställd
För nyanlända invandrare är vägen till arbete ofta lång
i Sverige. Många myndigheter är inblandade och samma
utredningar och utbildningsmoment upprepas på olika
ställen. Etablering Stockholm har utvecklat en sammanhållen etableringskjedja där myndigheter arbetar
tillsammans med arbetsgivare för att man så snabbt som
möjligt ska kunna finna de kompetenser som krävs för
en viss bransch.
Projektet dokumenterar både formella och informella kompetenser med hjälp av ett system som kallas
kallas OCN (Open College Network). Kriterierna är
framtagna av arbetsgivare för att uppnå bästa möjlighet
att få ett arbete.
Etablering Stockholm är ett samverkansprojekt som
drivs av Stockholms stad i nära samarbete med Arbetsförmedlingen i Stockholm och Röda Korset.
Etablering
Stockholm
Projekttid
1 augusti 2009 –
31 augusti 2012
Beräknat antal
deltagare:
1 200
Målgrupp:
Nyanlända
www.stockholm.se/
etableringstockholm
25
Långtidsa
s
ö
l
s
t
e
b
r
a
att
arbetsmarknaden eller
med att komma in på
ter
he
s stad
rig
svå
olm
r
ha
ckh
pp
Sto
En stor gru
nförskap. Inom
därför permanent uta
rar
ke
ris
h
oc
b
job
t
behålla sit
varit arbetslösa.
att hjälpa de som länge
drivs flera projekt för
26
En ny väg till arbete
Projektet FAMU’s mål är att bryta den rundgång som kan uppstå när
en arbetssökande går från insats till insats men inte kommer ut och
får ett arbete. Samtliga insatser för målgruppen ska ha en gemensam
ingång, arbetssätten ska systematiseras och man ska undvika att upprepa samma aktivitet flera gånger.
Projektet ska dessutom vara det stöd som Jobbtorg Stockholm
redan erbjuder de arbetssökande idag och se hur de kan utvecklas
för att bättre anpassas till långtidsarbetslösa. Ett exempel är att arbeta
med hälsofrågor som kost, motion och livsstil samt intensifierad träning i att kommunicera på svenska.
Projektet har två prioriterade delmål:
• stärka kvinnornas väg till arbete
• göra språkundervisningen mer tillgänglig för kortutbildade
och analfabeter.
FAMU
För Arbete
Mot Utanförskap
Projekttid
1 september 2010 –
31 augusti 2013
Målgrupp
Vuxna långtidsarbetslösa
(ett år eller längre), som
bor i nordvästra Stockholm
(Järva).
www.stockholm.se/famu
27
Ett renare och snyggare Stockholm
Stockholmsvärdar
Projekttid:
1 januari 2010 –
31 december 2010
Målgrupp:
Långtidsarbetslösa
Ett snyggare och renare Stockholm. Personer som har varit arbetslösa länge eller som inte har lyckats etablera sig på arbetsmarknaden kan
genom en praktik i Stockholms stad få arbetserfarenhet, referenser och
chans att ta sig in på den reguljära arbetsmarknaden. De som praktiserar
som Stockholmsvärdar har i uppgift att plockstäda, göra enklare renoveringar, måla samt röja i park- och gatumiljö. Att ha en praktikplats bidrar
till att deltagaren får bättre rutiner och förhoppningsvis en mer meningsfull tillvaro. Stadens förvaltning för trafikfrågor förbättrar dessutom
utomhusmiljön i Stockholm vilket alla tjänar på.
En del av praktikanterna får en visstidsanställning under sex månader. Anställningen är en möjlighet för praktikanterna att ansluta sig till
a-kassan.
Praktikplatser i Stockholms stad
Interna praktikplatser i Stockholms stad
Projekttid:
1 januari 2009 –
Målgrupp:
Aspiranter på Jobbtorg
Stockholm
28
Intern praktik i staden. Stockholms stad är en av Sveriges största arbetsgivare med 40 100 medarbetare i förvaltningar och bolag
vilket gör att staden kan ge många i regionen möjlighet till arbete.
Genom praktikplatser håller staden nere kostnaderna för bidrag
och ser till att fler blir självförsörjande snabbare. Staden står inför
en tid när många kommer att pensioneras och risken är då stor att
även värdefull kunskap om våra verksamheter försvinner. Därför
är det viktigt med nyrekryteringar så att kunskapsöverföringen kan
börja redan nu.
Stockholms stad vill också föregå med gott exempel och inspirera andra organisationer att öppna sina dörrar för praktikanter
och nya rekryteringar.
29
Kommande utmaningar
inför 2011
Jobbtorg Stockholm är fortfarande en ung organisation.
De tre första verksamhetsåren har varit fyllda av ett intensivt utvecklingsarbete. Metoder har utvecklats, processer förfinats och rutiner
fastställts.
Jag tror att utveckling alltid kommer att prägla vår organisation.
Någon har sagt att om man inte går framåt, går man bakåt, det går
inte att stå stilla, det är viktigt att inte slå sig till ro.
Nu ser jag inte att vi befinner oss i en sådan riskzon.Vi finns till för
våra aspiranter och för att de ska lyckas i sin strävan mot självförsörjning.Vi måste hela tiden arbeta för en allt effektivare och bättre verksamhet, en verksamhet i världsklass.
Så länge visionen ”Alla vuxna stockholmare försörjer sig själva
utifrån sin förmåga” är en vision och inte en verklighet, har vi goda
skäl att fortsätta gå framåt.Vi gör det i vår ordinarie verksamhet och
vi gör det genom våra projekt, genom vår gemensamma värdegrund
och genom vårt arbete med resultatbaserad styrning.Vi fortsätter att
ta till oss av vad andra gör och vi lär även av våra egna misstag och
framgångar. På så sätt fortsätter vi att vara en lärande organisation
med högt i tak.
Vi vet att verksamheter måste följa med i omvärldens förändringar
och att samverkan med andra är en förutsättning för att lyckas. Det
gäller såväl inom den egna organisationen som utanför, inom staden
och utanför, regionalt och mellan myndigheter, nationellt och transnationellt.
Helene Bengtson,
chef för Arbetsmarknadsavdelningen,
Stockholms stad
30
Produktion: Futurniture/Stockholms stad
Foto: Johanna Hanno, Bodil Johansson, Christoffer Engdahl,
samt Bildarkivet.se; personerna i bild har inget med innehållet att göra,
Tryck: EO Grafiska, Stockholm 2011
31
Här finns Jobbtorg Stockholm:
Skärholmens Centrum
Ekholmsvägen 34
tfn 508 35 850
Kista Centrum
Borgarfjordsgatan 7
tfn 508 35 950
Farsta Centrum
Storforsplan 36
tfn 508 35 600
Kista Centrum – ungdom
Kista Galleria
tfn 508 35 960
Rosenlundsgatan
Rosenlundsgatan 52
tfn 508 35 800
Lunda
Finspångsgatan 44
tfn 508 35 900
Vällingby Centrum
Vällingbyplan 7
tfn 508 35 650
Mer information hittar du på:
www.stockholm.se/arbete
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN